Opplæring i samisk i den videregående skole

Diedo riektáj birra sámegiellav oadtjot åhpadimen.
Sámegiella skrevet på en murvegg, illustrasjon

Galggi nágin duv oahppijs joarkkaskåvllåj álgget, ja la gus siján riektá sámegiella åhpadimev oadtjot? Lidjin gus iehpesihkar gåktu dav dahkat? Dánna oattjo diedojt riektáj birra, gåktu duv oahppijt viehkedit oadtjot sámegiella åhpadimev joarkkaskåvlån gånnå galggin álgget, ja nágin tsuojggima majt bierri dahkat, sierraláhkáj gåktu dahkat skåvllåj gånnå ij la sámegiella åhpadibme dálla.

Riektá sámegiella åhpadibmáj. Åhpadusláhka § 6-3 vaddá riektáv sámijda gudi joarkkaskåvllåj álggi sámegiella åhpadibmáj.Oahppe máhtti oadtjot sámegiellav vuostasjgiellan, nubbegiellan jali vieresgiellan. Oattjo åhpadimev nuorttasámegiellaj, julevsámegiellaj jali oarjjelsámegiellaj. Skåvllå la vælggogis vaddet åhpadimev sámegiellaj vuostasjgiellan ja nubbegiellan, valla ij vieresgiellan.

Gænnajn li riektá sámegiella åhpadibmáj? Riektá sámegiellaåhpadibmáj oattjo jus dåbdå sámegiellan, sámegiella la sijddagiella jali jus akta æjgádijs, áddjá jali áhkko, máttaráddjá jali máttaráhkko lij adnám sámegiellav sijddagiellan, jali jus oahppe æjgáda lij sáme jienastuslåhkoj tjálledum.Riektá la jus ga gånnå Vuonan åro ja berustahtek jus la åhpadimev vuodoskåvlån adnám. Diedo dán birra oattjo Sámedikken.

Majt dahkat? Gå oahppe åhtsi skåvlåv, la buorre jus åhtsåmusán tjálá ahte sidá sámegiella åhpadimev. Sierraláhkáj skåvlåjn gånnå ij la juo sámegiella åhpadibme. Jus ij la sierra rubrihkka mij gatját jus sidá sámegiella åhpadimev, de dåhkki dav diededit duola dagu Ietjá diedo vuolen. Gå oahppe oadtju oahpposajev oajvvaduvvá skåvlåjn guládallat gåktu sámegiella åhpadimijn galggi dahkat, dåhkki rádedidjijn, åhpadimoahtsijn jali skåvlå jådedidjijn guládallat. Oahppe máhttá vuosedit åhpaduslágaj § 6-3 , láhka riektá birra. Sammi bále máhtá skåvlåv diededit dåhkki åhtsåt refusjåvnåv ruhtagållos majt oadtjun sámegiella åhpadime åvdås. Refusjåvnnågájbbádus galggá fylkamánnáj ietjas fylkan rájaduvvat.

Bierri bádtjit oahppijt skåvlåjn árrat guládit váj skåvllå oadtju ájgev hiebadit sámegiella åhpadibmáj. Jus skåvlån ij la barge gudi máhtti sámegiellav åhpadit viertti skåvllå ietjá láhkáj dav dahkat. Máhttelisvuoda máhttá liehket guhkásåhpadibme internehta baktu, tjavggaåhpadibme, skåvllasijdda jali ietjá. Fylkasmánne Finnmárkon la åvdåsvásstadus nuorttasámegiella guhkásåhpadime åvdås, ja fylkasmánne Nordlándan oarjjel- ja julevsámegiella guhkásåhpadime åvdås.  

Bessam åhpadimes tjáledum nubbegiellan ja bessam åhpadmes vieresgiellan joarkkaskåvlån. Jus dujna la åhpadibme sámegiellan vuostasjgiellan jali nubbegiellan joarkkaskåvlån de dån bessa åhpadimes ådådárogiellav nubbegiellan og bessa vieresgiellaåhpadimev. Jus sidá sihke sámegiella åhpadimev ja vieresgiellaåhpadimev viertti duoddetijmajt. Dån ij bessa ådådárogiellas nubbegiellan gå lågå sámegiellav vieresgiellan.

Oahppoplána. Oahppe gudi låhki sámegiellav vuostasjgiellan galggi sierra oahppoplánav dárogiellaåhpadimen - Dárogiella oahppijda sámegiellajn vuostasjgiellan. Oahppe gudi låhki dárogiellav nubbegiellan jali vieresgiellan galggi dárogiellav dábálasj oahppoplána milta, binnep tijmaj. Rundskriv Udir-01-2011an åvddånboahtá man muodda tijma oahppe galggi juohkka fágan

Stipænnda sámegiella åhpadibmáj. Sámedigge vaddá stipendajt oahppijda sámegiellajn fágan joarkkaskåvlån. Åhtsåmus dåhkki viedtjat Sámedikke næhttabieles.